® Finns det mycket av...

Sitter och plockar hem lite nya typsnitt till datorn, som jag tänkte att jag skulle ha användning för i Photoshop.
Satt och försökte klura ut hur fasiken man skulle kunna få in dom i PS3, men jag fattade som vanligt noll.
Tills jag äntligen hittade en sida där förklaringen fanns, vilket gjorde att ett brett leende spreds i mitt ansikte.
Blir så glad när saker faktiskt fungerar och när man kan få lite förändring här i livet.
Gud vad mycket kul jag ska ha med mina nya typsnitt senare :D

Idioter finns det ganska mycket av, man kan aldrig riktigt se på en person hurdan den verkligen är.
Skenet kan verkligen bedra och det gör det också väldigt ofta. Jag tänker inte göra några personliga påhopp nu, utan bara tala helt allmänt om olika beteenden.
En del personer kan inte riktigt tänka på huruvida det de säger skadar och sårar andra människor, de kan inte heller tänka hur de själva skulle känna sig i någon annans skor. Det finns folk som inte har några direkta problem i livet, som fått det mesta på silverfat och med guldkant. De har inte sett hur många nyanser verkligheten faktiskt har, allt går inte att stöpa i samma form. Personer som inte bryr sig om någon annans välmående utan bara sitt eget, har en stor tendens till att såra väldigt många på sin väg genom livet. De rent ut sagt skiter totalt i vad andra tycker, tänker och känner. Jag känner ett par, tre stycken själv och har även fått smaka på stora delar av just det jag talar om nu.
De vill få ut så mycket som möjligt ur andra och ur livet för egen räkning, kosta vad det kosta vill hos andra.
Att komma i kontakt med en sån person kan ibland göra stor skada på ens människosyn, vardag och inte minst skada ens självförtroende.

Jag är en sån person som vill tycka bra om alla, jag kan kanske kallas naiv och det håller jag med om. Jag är godtrogen och välmenande, vilket drar till sig personer som inte har speciellt rent mjöl i påsen. Har råkat ut för en hel del människor bräddfyllda med skit och egoism. Men nu är det inte bara mig det gäller, jag är långt ifrån ensam om det här och tänker alltså inte sitta och gnälla över hur orättvist behandlad jag blivit.
Jag har väldigt mycket människor omkring mig som bara vill mig väl också och dom sätter jag stort värde på!
Nej nej, utan jag talar för oss alla som har det såhär, som gång på gång blir illa behandlade, trampade på och omkullkastade av andra. Man vill bara väl och menar inget illa, men ändå blir man behandlad som en påse skit.
Varför då? Ja, kanske för att man uppmuntrar människors elaka sida med sin mjuka och omtänksamma sida?
Något åt det hållet måste det ju vara, vad finns det annars för förklaring?
Jag tycker att folk borde tänka lite längre än vad deras näsa är lång och faktiskt försöka bry sig lite mer om sina medmänniskor. Alla människor har ju ett värde och man är inte alltid ensam om rätten att må bra.
Det finns något som kallas mänskliga rättigheter, något som alla borde veta.

Ciao!

Planerna är ändrade...
Pratade med pappa och han bjöd hem mig på mat,
så nu har jag precis tagit en välbehövd dusch och ska snart klä på mig.
Det verkar ju vara ganska varmt ute, så det blir nog en klänning för min del.
Måste nog ta en macka nu innan, för jag är hungrig som en varg och
maten är nog inte klar än på ett tag, hemma hos pappa.





Ciao!

® Ja, God morgon alltså : )

Japp, klockan är snart tre och jag säger godmorgon. Usch börjar bli trött på detta långa sovande nu...
Halva dagen har snart gått och jag har precis gått upp, känns inte sådär jättebra...
Men men, nu är det som det är med det.
Har verkligen drömt sjuka drömmar inatt, kommer knappt ihåg vad de gick ut på, men dom var väldigt obehagliga...
Fick tvinga mig till att vakna flera gånger bara för att få ett avslut på drömmen, när jag sen somnade om började nästa obehagliga dröm.
Men nu är jag vaken och mina drömmar är ett minne blott.



Har inget direkt inplanerat på dagens schema, förutom att jag och Ida ska åka och handla på Lidl och sen kanske ta en sväng förbi Mc D?
Det visar sig vad som händer, nu ska jag fixa lite här hemma.

Vi hörs sen,
Ciao!♥

Brukar du äta ?

[  ] Snökulor

[  ] Geléhallon

[  ] Cocosstång

[  ] Lysmelk

[  ] Lakritsfiskar

[X] Fruktnappar

[  ] Knäck

[  ] Fudge

[  ] Sockervadd

[X] Karameller

[  ] Kexchoklad

[X] Fizzy flaskor

[  ] Klubbor

[  ] Marabou choklad

Totalt: 3


Gillar du?

[X] Hamburgare

[X] Pizza

[X] Pommes frites

[/] Tårta

[  ] Bullar

[/] Munkar

[X] Våfflor

[/] Pannkakor

Totalt: 5,5

Vart gillar du att äta?

[X] Mc Donals

[  ] Max

[X] Pizzeria

[  ] Burger King

[  ] Glassbar

[  ] Hard Rock Café

[  ] Buffé

[  ] Kina/Thairesturang

[  ] Sibylla

[  ] Gatukök

Totalt: 2


Dricka?

[X] Jul/Påskmust

[X] Sprite

[X] Cola

[X] Fanta

[X] Alkohol

[  ] Red Bull

[  ] O'boy

[  ] Mineral vatten

Totalt: 5

ANTAL: 15,5

0-14 Anorexia, börja ÄTA!

15-24 Normal, inte så att jag äter allt det här dagligen. Men normal funkar för mig : )

25-34 Mullig

35-40 Fetto, börja BANTA!



Tills vi hörs igen,
Ciao!

® Huvudvärkens dag

Ja, usch... idag har det funnits en huvudvärk i huvudet hela dagen. Kan vara ett resultat av den dåliga sömnen de senaste 2 dygnen, eller så börjar jag bli sjuk. Känner mig lite konstig, så det kanske är nåt på gång.
Hur som helst, så har jag inte mått super idag kan man säga.
Somnade runt 6-7 i morse och vaknade vid 13-tiden, inte ett dugg utvilad... Men det var bara att gå upp, inte ligga och dröna hela dagen.
Har fixat en ny Header dessutom, var lite trött på den gamla..
Jag vet att jag inte kan sitta och byta header hela tiden, då blir det ju inge kul.. men ändå, det är ju kul :D

Sen åkte jag hem till mamma och följde med till Hjälmarbaden så att Sapply fick bada.
Stackars lilla gubben, har ju så tråkigt i lägenheten i stan när alla jobbar.
Han skulle säkert vilja bo ute i sommarstugan, men det går ju inte :P



Gud, vad mycket skitsnack det snurrar runt i den här stan. Det mesta verkar komma från en med samma blod i sig som jag själv, tänker inte nämna namn eller nåt här, med risk för ännu mer skitsnack... Jag blir så trött på folk, speciellt på DIG. Nu har du förstört ditt liv, så då är det väl dags att ge sig på andras liv? Mitt till exempel, vilket du i och för sig redan förut har lagt dig i.
Tycker faktiskt synd om dig, gör dig osams med alla, förlorar personer, håller på med skumma grejer, har inget liv...
Ja det är nog synd om dig att du är såpass patetisk som du nu bevisat alltför många gånger.
Orkar inte ens ta upp det här egentligen, för risken finns att det väller ut ännu mer från mig.
Alla saker du gjort mot mig t ex. Alla gånger jag förlåtit dig utan att du gjort nåt för det.
Alla pengar du är skyldig mig, som du aldrig kommer betala tillbaka.
Men den här gången rann bägaren över, nu har du gjort mig illa för sista gången!

Tack för mig,
Ciao!

Onsdag 30 Juli 2008

® Jag är drogpåverkad!

Jooni, så är det. Igår började det åska som sjutton en stund efter att jag skrivit mitt senaste inlägg och klagat på den kvava luften. Jag fick äta upp mina ord sen, för här satt jag och skakade. Min kompis Ida satt hemma i sin lägenhet och skakade minst lika mycket som jag.
Så vi bestämde att jag skulle ta bilen (säkraste platsen vid åska) och åka hem till henne. Hjälpa henne att fixa lite i sin blogg, hon har slutat vara en svikare och skaffat blogg på blogg.se istället : )
Väl nere i porten tvärnitade jag och stod helt paralyserad av skräck för alla smällar och blixtar därute.
"Jag vägrar gå ut!" tänkte jag. Till slut hade jag räknat ut att åskan var såpass långt borta att jag åtminstone hann springa till nästa skyddade plats, mellan husen. Nödtorftigt undvek jag alla vattenpölar också, eftersom vatten leder ström och jag självklart räknade med att få ström i mig om jag trampade i vattenpölarna(?)
När jag kommit in mellan husen, stannade jag igen och väntade in nästa blixt för att räkna ut hur långt bort åskan befann sig. Jag kom fram till att jag skulle hinna in under garagetaket vid parkeringen. Väl där upprepade jag proceduren och sen la jag benen på ryggen och flög över parkeringen bort till min bil (som självklart skulle stå längst bort).
När jag skulle starta bilen och tryckte ner kopplingen så bokstravligt talat skakade hela jävla bilen av min rädsla. Jag hade stora problem att få igång bilen pga detta.

Sen kom jag hur som helst äntligen iväg, efter många om och men kom jag till slut upp till Ida och vi satte oss och knåpade med hennes bloggdesign.
Detta gjorde vi hela natten, klockan 7 nånting åkte vi till Statoil och köpte frukost (Ida bjöd mig som tack för hjälpen) och då hade vi fortfarande inte sovit ett dugg.
Jag hoppas verkligen Ida lärde sig lite om bloggdesign på egen hand nu när vi ägnade en hel natt åt just detta.

Sedan åkte jag hem, satte mig vid datorn och knåpade lite med min egen blogg. Jag kunde inte gå och lägga mig, trots att jag inte önskade nåt annat, eftersom jag hade tvättid 13-17.
FYFAN säger jag bara, när jag kom upp från tvättstugan efter att ha matat in en ny omgång tvätt i tvättmaskinerna så trodde jag på allvar att jag skulle dö. Jag svettades, frös, skakade om vartannat hela tiden.. Allt snurrade omkring mig.
Tro mig jag har varit vaken mycket längre andra gånger, men idag var det katastrofalt.
Värmen och allt gjorde ju sitt också.
Jag överlevde bevisligen tvätten, men sen däckade jag. Ställde klockan på 21.00 för att inte sova bort hela dagen.
Då gick jag upp, tryckte i mig några mackor sen gick jag och la mig igen, för jag var lika död fortfarande.
Men jag kunde fan inte somna, så jag gick upp efter 1 timmes försök att somna och satte mig här vid datorn igen.
Det känns fortfarande som om någon har mosat min hjärna med en stavmixer, men likförbannat är jag klarvaken.

Kommer förmodligen försöka somna snart, för jag vill inte sova för länge imorgon, vilket är en stor risk när det gäller mig. Speciellt nu efter min sjukskrivning och nu min arbetslöshet, gud vilken toppensommar jag fick i år!
Haft SKITONT i ryggen sedan början av Juni, har det fortfarande och nu börjar det bli värre igen. Sen blir jag arbetslös, som grädde på moset. Vem kunde ana vad denna sommar hade att erbjuda mig?
Nej, jag é int' bitter. Jag ska vara positiv, inte gnälla.
Nu väntar jag bara på att min sjukersättning ska ramla in på kontot så jag kan handla lite mat, annars ser inte framtiden speciellt ljus ut för mina anhöriga.
Nejdå, jag får ju självklart äta hemma hos mamma och Kent, men jag vill ju inte bo hemma hos dom. Jag får ju ändå betala hyran, trots att jag inte är här speciellt mycket.
Men det vore ju faktiskt kul att kunna äta frukost hemma någon gång också...

Nu ska jag kika runt lite till här på the World Wide Web innan det blir sängdags för lilla mig.


Sedan vill jag bara poängtera att jag med full rätt och många erfarenheter är totalt emot droger, så det är inte svaret på varför jag känner mig påverkad av något kemiskt preparat.
Ville bara få det sagt

Ha det fint folket,
Ciao!♥

Måndag 28 Juli 2008

® Jag behöver en urladdning!

Ja vart sjutton tog åskan vägen? Det var ju kolsvart på himlen förut, blixtrade och hade sig en bra bit bort.. molnen rörde sig hitåt men dom tog en sväng runt Örebro istället. Vi fick ingen urladdning av den kvava luften, så här sitter man och typ rinner bort av kladdig luft. Finns fan inge värre än när det är åska i luften och så blir det inget av det.
Nu när jag sitter inne i stan, i ett hyreshus med åskledare på taket och inga höga träd omkring mig, så skulle det inte göra något med lite åska. Så länge jag slipper gå utanför dörren och riskera att nästan bli träffad av åskan som slår ner i en lyktstolpe 2 meter ifrån mig.

Var hemma hos pappa och Anne-lie förut, när det mullrade lite och blixtrade låångt låångt bort.. Jag och Anne-lie tog en varsin stol och satte oss i loftgången utanför deras lägenhet och kollade på blixtarna. Men åskan kom aldrig och min huvudvärk, som jag alltid får vid åskväder, gick inte över...
Himlen är ju rejält mörk, men jag vet inte.. det blir väl ingen åska nu.. hoppas bara den inte kommer för nära, för då blir det att stänga av datorn och dra ur sladdarna ur väggen.. för jag tänker ju knappast offra min dator till blixten.

---

Ciao! ♥

® Sol, vind och vatten

I torsdags åkte jag ut till sommarstugan där mamma, Kent och Sapply befann sig.
Vädret var strålande soligt och rykande hett. En helt perfekt dag för sommarstugan, med andra ord.
Därute åt vi god mat som vanligt, löste lite korsord... sen åkte vi iväg för att bada i en å som ligger en bra bit från stugan, men utan en massa andra människor där. Att det inte finns andra där är ett måste eftersom det är för Sapplys skull vi åker och badar. Annars skulle han dö av den här värmen som har varit, sommaren är verkligen inte Sapplys årstid.
Alltså är det tur att det finns vatten där han kan svalka sig och det gör han verkligen, finns det något Sapply älskar ja, förutom mat då, så är det att bada. Han är en riktig baddare på att simma den där hunden, vi kastar pinnar och han simmar ut och hämtar dom.
Det blev till att både mamma och jag doppade oss också, för vi behövde också svalkas lite. Kent var alldeles för feg, tyckte vattnet var kallt.
Sedan efter att Sapply fått sig 5-10 dopp i vattnet, fick det vara hur varmt det ville, han flåsade inte mer den dagen.
 
Här ligger min älskling och lider av värmen!

På fredagen åkte vi hemåt för att betala räkningar med pengarna som ramlat in på kontot vid 12-slaget på natten.
Mitt stackars konto blev sorgligt tomt efter räkningarna, så nu väntar jag bara på min sjukersättning så jag kan handla mat!!
Sedan åkte jag förbi bolaget och handlade för pengar som inte var mina såklart(för några såna har jag icke) och sen ut till stugan igen.
Vi åkte iväg till vårat nyfunna badställe igen och Sapply kunde återigen andas normalt efteråt.
På kvällen såg vi tre stora älgar inom loppet av 10 min, jättefina var dom och jag försökte ta kort men dom var alldeles för långt borta för att man verkligen ska se att det är älgar på bilden..

eller man kan ju faktiskt se att det är två älgar där, eller hur? :D

På lördagen kom mormor och morfar, jag gjorde en hallontårta av hallon som mamma varit ute och plockat tidigare (man ska ju ta vara på vad naturen har att ge) och sedan åkte jag, mormor och morfar till Coop Forum i Lillån (som ligger 800m från sommarstugan). Jag hade fått 100kr av mamma att handla lite saker med, men ingen tänkte ju på att när mormor är med i affären så har man inte en chans att lyckas betala sina egna varor. NEJNEJ, hon lastade även upp mina varor på rullbandet och betalade glatt allt. Tack, mormor!
I stugan åt vi sen grillad fläskfilé och potatisgratäng mmmummms!
När mormor och morfar hade åkt, åkte jag och Kent in mot stan för att hyra filmer och uträtta lite andra ärenden.
När vi kom tillbaka tog vi som vanligt bilen till badstället för att svalka oss.
Jag var väl i vattnet i typ 25 min innan mamma och Kent fick upp mig.
Sapply gjorde en dykning från bryggan och hamnade typ 50cm ner under vattnet.
Man ska ju vara glad för att även hundar kan hålla andan, annars hade det blivit lite jobbigt det där.
Han fick i allafall sådan panik att han försökte häva sig upp på bryggan från vattnet, vilket såklart inte lyckades trots att mamma drog i honom uppifrån bryggan och jag knuffade på nerifrån vattnet. Jag nådde ju inte botten och fick därför ingen kraft. Allt slutade lyckligt i allafall och Sapply fortsatte bada glatt.
Kvällen spenderade vi med att kolla på "Mr Beans Semester" "Beck - Den svaga länken" och "Beck - I Guds namn"
Mycket bra filmer, jag älskar Beck :D

Idag, söndag, var det huur varmt som helst först på morgonen. Sapply höll som vanligt på att dö, så vi åkte ganska tidigt och badade. Idag fick vi även i Kent i vattnet, badkrukan där..:P
Det var tur att vi åkte såpass tidigt som vi gjorde eftersom det började åska, blixtra och ösregna när vi kom tillbaka till stugan. Fyfan, ja jag har redan berättat vad jag tycker om åska nuförtiden och jag vet att Sapply delar mitt hat. Han var livrädd hela tiden, stackars krake : ( själv satt jag bara och väntade på att blixten skulle slå ner i skallen på mig eller nåt. Usch!

Så imorgon får vi la se hurdant vädret är, kanske blir det fint eller så blir det som det brukar vara; dåligt!

Var bor du? Dröm-jobb? Vilka länder har du varit i?
Varberga i Örebro. 
Har faktiskt inget ännu.
1.Finland, 2.Estland, 3.Danmark, 4.Norge, 5.Polen, 6.Tyskland, 7.Turkiet, 8.Cypern, 9.Mallorca(spanien), 10.Gran Canaria(spanien), 11.Lanzarote(Spanien), 12.Bulgarien - Sunny Beach. 

Ciao!  
 

Söndag 27 Juli 2008

® Ja, nu jävlar smäller det!



Kom nyss hem från sommarstugan, där var det fan inte roligt att vistas nu när det smäller och blixtrar som fan. För ett par år sedan höll jag och min hund på att bli träffade av blixten. Han skulle prompt ut och kissa mitt i världens åskväder, så vi går ut, hinner kanske gå 30 meter sen -PAAANNGG, SMATTER, BRAK- PRECIS bredvid oss.
Blixten slog ner i en stolpe 2 meter ifrån oss, det ljudet som hördes gjorde mig döv i 20minuter, hörde NADA. Jag kan lova er att både jag och Sapply tvärvände och sprang mot porten igen, Sapply hade glömt att han var kissnödig. Väl hemma satte vi oss i ett hörn i lägenheten och bara skakade, jag ringde till min dåvarande pojkvän och närmast tjöt; "DU MÅSTE KOMMA HIT, blixten slog ner precis vid mig!!!"
Så det var bara för honom att ta sig hem till mig och trösta mig. Sedan dess har jag och Sapply hatat åska, idag åskade det som fan ute vid sommarstugan och jag satt på helspänn. Det är inte det roligaste att ha en 100m hög gran precis bredvid stugan och en el-stolpe 3 meter från stugan.. NEJ...
Men vi klarade oss den här gången i allafall, men jag hör hur det mullrar där ute. Jag sitter i allafall i ett hus med åskledare på nu och det är jag mycket glad för. : )

1. Hur gammal är du om fem år?
25 år, gammal som gatan :P

2. Vem tillbringade du minst två timmar med i dag?
Min mamma, Kent och Sapply

3. Hur lång är du?
172 cm

4. Vilken är den senaste filmen du sett?
Beck - I Guds Namn

5. Vem ringde du senast?
TraniizZ = Mia : )

6. Vem ringde dig senast?
Mia ringde mig först, sen ringde jag upp :P

7. Hur löd det senaste sms:et du fick?
Hepp : (

8. Föredrar du att ringa eller skicka sms?
Ringa, man får mer sagt då,.. SMSen blir så långa om man har mycket att berätta.

9. Är dina föräldrar gifta eller skilda?
Inte tillsammans iallafall

10. När såg du senast din pappa?
I onsdags, var med honom på stan en stund : )

11. Vilken ögonfärg har du?
 Svårt att säga, blå-grönaktiga?

12. När vaknade du i dag?
Vid 12-tiden, var mycket trött :P

13. Vilken är din favoritjulsång?
Adolphson och Falk - Mer Jul :D

14. Vilken är din favoritplats?
Sommarstugan är väldigt mysig, när det inte åskar :P

15. Vilken plats föredrar du minst?
Strike, USCH!

16. Var tror du att du befinner dig om tio år?
Inte i Varberga i allafall, förhoppningsvis inte ensam heller. och barn hoppas jag att jag har också :)

17. Vad skrämde dig om natten som barn?
Utrymmet under sängen, trodde någon skulle sträcka ut en arm och ta tag i benet på mig.. :S

18. Vad fick dig verkligen att skratta senast?
Sapply igår, när vi var och badade. Han hoppade i från bryggan och hamnade djuupt djuupt under vattnet.
Han fick ju panik såklart, det var egentligen inge kul, men jag kunde inte låta bli att skratta. Haha...

19. Hur stor är din säng?
120 cm räcker åt mig just nu : )

20. Har du stationär eller bärbar dator?
Stationär

21. Sover du med eller utan kläder på dig?
I trosor, skulle aldrig klara av att ha kläder på mig :S

22. Hur många kuddar har du i sängen?
4 kuddar, en eller två under huvudet och en som jag håller om när jag sover ;P

23. Hur många landskap har du bott i?
1 i Närke

24. Vilka städer har du bott i?
Örebro :)

25. Föredrar du skor, strumpor eller barfota?
barfota

26. Är du social?
Nästan alltid, beror på vilket humör jag är på..

27. Vilken är din favoritglass?
Jorgubbsglass eller blåbärsglass.. choklad är äckligt!

28. Vilken är din favoritefterrätt?
Paj, i alla former : )

29. Tycker du om kinamat?
Inte favoritmaten kanske, men jag tackar inte nej : )

30. Tycker du om kaffe?
Ja, drack alltid svart kaffe förut, sen slutade jag dricka kaffe. när jag började dricka kaffe igen så var det med mjölk i.

31. Vad dricker du till frukost?
Frukost?

32. Sover du på någon särskild sida?
Längst ut, annars får jag panik och känner mig instängd.

33. Kan du spela poker?
Jaa, jag vann över 4 killar för ett par månader sedan. FYFAN vad bra jag är :D

34. Känner du någon med samma födelsedagsdatum som dig?
Japp : ) Faktiskt en släkting till mig som också heter Rebecka, fyller också 28 mars : )

35. Kan du några andra språk än svenska?
Engelska, finska, lite spanska och liiite teckenspråk :P

36. Har du någonsin åkt ambulans?
Ja, men då låg jag i mammas mage. Man hörde inte mitt hjärta med CTG-apparaten.
Så då blev det ambulans fortare än kvickt in till akuten. Men sen slog mitt hjärta igen, blev väl stressad av all panik utanför :P

37. Föredrar du havet eller en bassäng?
HAAAVEEEET!

38. Vad spenderar du helst pengar på?
Saker, kläder.. :P

39. Äger du dyrbara smycken?
Ja några stycken :P

40. Vilket är ditt favoritprogram på teven?
Grey's Anatomy, Desperate Housewives och Scrubs : )

41. Sover du med gosedjur?
Nej

42. Vad har du för ringsignal?
Dj Raaban - Anima Libera

43. Har du kvar klädesplagg från då du var liten?
Ja, mamma har väl det i nån kartong :P

44. Vad har du närmast dig just nu som är rött?
Min mobil : )

45. Kan du byta olja på bilen?
Man byter ju inte så ofta oljan på bilen, men jag kan kolla oljan och fylla på oljan.

46. Har du fått fortkörningsböter någon gång?
Nej, var nära en gång men polisen var snäll och lät mig åka utan böter :P

47. Läser du dagstidningen?
Om jag är hemma hos mamma och Kent, för dom har NA

48. Vilken radiostation lyssnade du till senast?
P3

49. När var du i kyrkan senast?
Minns inte ens när det var, är ingen inbiten kyrkobesökare precis.. HAHA

50. Hur länge har du campat som längst i ett tält?
En vecka eller nåt sånt, när mamma, Kent och jag var i Danmark för massa år sedan :P


-----------------------------

Imorgon fyller min morfar 77 år och dom kom ut till sommarstugan igår, jag gjorde en hallontårta som alla tyckte var jättegod :D

Tårtan :)                                Mormor 82 år                  Kent och morfar                

    min klänning                    Sapply mitt hjärta                Kväll vid stugan                      
                
♥

Jag har haft en jättemysig helg i allafall.
Hoppas ni har haft det också : )

Ciao!

Torsdag 24 Juli 2008

® Rest In Peace my poor feet

Ja jag säger då det, det var nog det jobbigaste jag varit med om. Nästan- iallafall.
Stå i 3 timmar på samma fläck, med min onda rygg och en handväska som väger minst 3 kg.
Jag vet inte hur det kan komma sig att min väska väger så mycket, har ju inte så mycket i den...?
Jaja, åkte upp mot stan vid fyra tiden idag, träffade pappa en stund vi gick och handlade lite på Klippet,
sen satte vi oss vid Nikolaikyrkan i skuggan och väntade på Nathalie.
När Nathalie kom gick vi till La Baguette så jag fick äta lite, för pengar som jag fortfarande inte har...
Skitsamma, jag blev mätt i allafall och det är huvudsaken.
Pappa åkte hem och vi fortsatte ner mot Stortorget och Rix FM scenen.
Hamnade ganska långt fram, även om jag helst suttit på en bänk nånstans istället.
Det var kul, 100år sedan för min del, men jäävligt jobbigt. Kunde inte gå på mina hälar efteråt, dom var så ömma.



Efteråt åkte Nathalie hem till Baronbacken och jag åkte hem till Varberga.
Här var det som vanligt tomt, men kallt(?) av någon konstig anledning, det har ju knappast varit kallt idag..
sen upptäckte jag att jag glömt balkongdörren öppen, smart Rebecka, jättesmart. Konstigt att det är kallt härinne.
Undra vad jag har för äckliga insekter som tror dom får bli sambo med mig nu : (
♣♦♦♦♣

Men det är ändå ensamt, tomt och tråkigt.
Riktigt trist faktiskt, trivs inte alls med att vara ensam 24*7. Det är okej ibland, men inte jämt jämt jämt!
Det kan vara skönt att få vara ensam om man bara känner för att ligga och läsa, bara sitta vid datorn eller bara kolla på tv. Men har man ingen lust till det, ja då vill man ha någon omkring sig.

Nu ska jag faktiskt lägga mig, orkar inte sova halva dagen imorgon.

Godnatt,
Ciao! ♥

Onsdag 23 Juli 2008

® Fint väder


Först när jag vaknade vid 7.30 tiden imorse var det jättemulet och grått ute, mitt humör sjönk direkt.
Somnade sedan om och jaa, blev väckt klockan 13 av lillasyster Nathalie, hela dagen är med andra ord förstörd. Men vädret var mycket bättre och jag är på bra humör nu : )
Ikväll ska jag gå på Rix FM festivalen med Nathalie, vilket jag inte skulle ha gjort om det inte vore för hennes skull.
Det blir väl kanske kul, vi får se. Hoppas bara att vädret håller i sig och att det är varmt.
Nu sitter jag här och är som vanligt skithungrig och vet som vanligt inte vad jag ska äta, jobbigt.

Så jag ska kliva upp och klä på mig, sen rota igenom kyl, frys och skafferi på jakt efter MAAAT.
Så ser mina närmsta planer ut,

Ciao!

® Ser svart på vitt

Var på Arbetsförmedlingen idag, pratade med någon trång gubbe som liknade en vägg. Vad man än sa, svarade eller ville så sa han samma sak; "Nu är det tyvärr så..." kan inte ens räkna på fingrarna och tårna hur många gånger jag hört folk säga samma mening dom senaste 2 månaderna!! Blir snart riktigt jävla arg!
Sen åkte jag till vårdcentralen för att träffa sjukgymn. och där visade det sig att hon skrivit 14.00 på min lapp och lagt in mig i datorn på 12.15, skumt skumt.. men jag hann prata med henne lite (helt gratis, tänka sig) och be henne skicka hem ett intyg på att jag inte kan jobba som lokalvårdare längre.

Åkte sedan mot Willys för att handla lite, fick veta att min pappa befann sig i närheten hemma hos sin brors kompis för att tatuera sig, så jag åkte dit.
----
                                                                                  (sjuk jävla bild jag hittade i en tattoo tidn.) 

Sitter här med Mia min Mia, mitt älskade väsen. Hon är på toa nu, men jag vill bara säga att jag älskar henne.
Hon är min finaste vän, litar till 100% på henne och hon är en riktig vän.
Vi har druckit lite vin, med frysta jordgubbar i : )


- Hur mycket kostar du?

------------------
I know I made a mistake
Now it's too late
I know he ain't comin back
What I gotta do now ??

---

HAR DU NÅGONSIN?
Varit medvetslös: Näst intill.
Tackat nej till sex: Ja.
Hånglat med nån riktigt ful: Tyvärr har jag nog det
Hånglat med fler än 50 pers: mjaaa.. svårt att räkna dom
Hånglat med fler än 3 pers på en kväll: Nej
Gjort något riktigt dumt: Ja det gör jag ofta
Gjort något du verkligen ångrar: Jag vägrar sitta och ångra saker jag själv valt att göra.
Varit nykter på nyårsafton: Nej
Åkt ambulans: Nej
Gjort nåt olagligt: ? Nja, ljugit vid förhör. Snattat när jag var mindre
Blivit polisanmäld: Nej
Droger: NEJ
Druckit: Ja, idag t ex.
Vilka kläder sover du i: Trosor
Vad hatar du: Allt möjligt, karlar t ex.
Varit kär: Ja, dum fråga får jag nog säga
Har du varit kär i någon du inte haft chans på: JA
Är du ensam nu: Japp
Vill du gifta dig: Förmodligen inte
Vill du ha barn: Ja!

Ciao!

® Fångad av tiden

Kunde självklart inte somna inatt, trots att jag inte sov speciellt länge igår morse.
Det är förmodligen böckernas fel, kan inte lägga dom ifrån mig.. måste läsa vidare.
Isfolket-böckerna har en tendens att krypa in i en, trollbinda en... man lever sig verkligen in i dom och känner det nästan som om man var knuten till personerna i böckerna.. det som är jobbigt just nu är att jag har kommit till bok 40 och det är bara 47 böcker, vilket betyder att dom snart är slut. Sen kommer jag vara tvungen att vänta i typ 10år innan jag kan läsa dom igen, för annars kommer jag ju kunna dom utantill när jag läser dom igen.

Jag har en fransk balkong där jag har satt upp en blomlåda på balkongräcket. Hur som helst, låg och läste och klockan var väl 4-5 imorse. Jag bor på 3e våningen, men plötsligt så är det någon som rör vid min balkongräcke, det dunkar i det.. blev ju skiträdd såklart, kan ju inte vara någon där utanför(?) men jag hörde ju att det var precis utanför min balkongdörr..
Det hade ju blivit ganska ljust ute och med hjärtat i halsgropen sätter jag mig upp i sängen och kikar fram bakom garderoben mot balkongen, haha där sitter det en stor jävla Skata och stirrar in genom fönstret på mig. Sedan fortsätter den med vad den höll på med, letar mask i min blomlåda och för ett jävla oljud. Sen hittade den något av intresse och flög iväg till, vad jag precis upptäckt, skatboet i trädet precis utanför mitt fönster. Skatungarna skrek som galna där ute och dom fortsatte väl tills klockan var 7 nånting, det var i allafall då jag somnade.

Vaknade vid 11.30 av att mamma ringde, skulle se om jag var vaken och hade åkt till arbetsförmedlingen och pratat med dom, nej det hade jag såklart inte. Jag sover, svarade jag. Ja jag hör det, jaja det är inte mitt problem. Gör som du vill, det är din framtid, sa hon...
Jo jag vet, men jag ska ju ändå upp till stan imorgon, så jag tänker ta det då.
Jag somnade om för att 45min senare bli väckt av Stefan (min chef) och han ville veta hur det hade gått att jobba i lördags, om jag var bättre i ryggen osv..
Nej, det gick inte bra att jobba, hade ont hela tiden. Vill prata med sjukgymnasten innan jag vågar börja jobba igen, för vem vet om jag pajar ryggen för all framtid?
Så började Stefan och Carina(andra chefen, Stefans syster) diskutera sinsemellan om hur vi ska gå vidare med det hela. Carina tycker det är hemskt att vara 20 år och redan sådana problem med ryggen och hon vågar inte ta på sitt ansvar att det blir kroniska problem.
Så frågar Stefan om jag tycker att vi ska plocka bort Strike från mitt schema (det enda som finns på mitt schema och som jag har haft sedan oktober-07) och sedan kan jag istället höra av mig om jag mår bra och se om det finns något jobb inne. Jag kunde ju bara hålla med, inte utan att faktiskt pusta ut lite av lättnad (SLIPPA HELGEEER!!!) 
men ändå la jag på med en känsla av att jag plötsligt blivit arbetslös(?) och alltså måste fundera ut vad jag ska göra nu?
Ska jag ta ersättning via Alfa-kassan eller uppsöka läkare och få förlängt sjukintyg?
Fattar ingenting nu, får ta och ringa mamma och höra vad hon tycker jag borde göra.
Mamma är bra att ha när man behöver svar på vuxenlivets frågor :D
------
Nu har jag pratat med mamma och hon tycker jag ska ta upp det på Arbetsförmedlingen imorgon.
Har kanske inte sagt det, men jag funderar på att ta CE-kort. Alltså långtradar körkort, för jag tycker verkligen det är kul att köra budbil och lastbil är ju visserligen mycket större men ändå i princip samma sak. Inte för att jag har någon direkt lust att göra nya teoriprov och uppkörningar, men man tjänar faktiskt riktigt bra inom lastbilsyrket. Det vet jag därför att mina föräldrar kör lasbil båda två. 20-25 000 kr i månaden skulle jag ju inte gråta över eller jo av lycka kanske : )
Så imorgon ska jag ta bussen upp på stan, gå till arb.förm., ta bussen ut till Skebäck och träffa sjukgymnasten och sen åka hem. Förhoppningsvis är jag klokare när jag kommer hem än när jag åkte, fått svar på lite frågor.



Ciao!

Måndag 21 Juli 2008

® Remember, we said goodnight and not goodbye

Aja, klockan är inte alls mycket nej nej.
Jag sitter här fortfarande, enda skillnaden är att jag är tröttare nu än förut, TVn är avstängd
och hör o häpna, jag har fixat min sänglampa! Det är inte dåligt för att vara jag, ska jag säga.
Ska alldeles strax krypa ner i min säng, kände bara för att skriva lite här först.
Hoppas verkligen, verkligen att jag inte får besök av några jävla tvestjärtar inatt för då kommer jag springa så långt vägen räcker och lite till. Det var verkligen inte kul att vakna och upptäcka att man delat täcke med ett så äckligt kryp!
Har ni gjort det någon gång? Snälla tala om det för mig så jag slipper känna mig ensam!
Kommer förmodligen inte kunna somna, kommer ligga och tänka; "Nej nu är det en tvestjärt i sängen, jag är säker på det. Jag kände att det kröp på mig!" Jag känner mig själv.

Nu kanske man kan undra vad jag suttit vid datorn och gjort i flera timmar sedan förra blogg-inlägget. Ja, jag vet faktiskt inte vad jag har gjort :S helt plötsligt var klockan över 2 och jag har inte gjort ett skit.
Bara suttit och glott runt på nätet, ramlat in på alla möjliga sidor och glott lite till.
Jag är en väldigt nyfiken person, eller jaa.. nyfiken kanske är fel, vetgirig är jag.
Vill veta allt om alla, om jag får och jag tycker det är så kul att läsa om andras liv och kolla på bilder som andra lagt upp på t ex Bilddagboken etc. men helst ska det ju vara folk jag känner till. Vänner och även bekanta eller folk jag känner till genom andra och sådär.
Hej, jag heter Rebecka "vill-veta-allt-om-dig" Nilsson Vuolukka. Vad heter du? ;D


Ohh, har fått nageltrång i lill-fingret.. det gör såå ont såfort jag råkar nudda med fingret nånstans... skulle dra bort en flisa från lillfinger nageln och så följde hela jävla nagelbandet med :S nu är det helt infekterat och gör så jäkla ont, förstår inte hur ett så litet finger kan skapa sån smärta.
Får försöka låta bli att röra saker med lillfingret, så ska det nog gå bra.

och nu ska jag faktiskt lägga mig, äntligen.

Ciao! Och godnatt

® Snickare

Jag hoppade över mat och åkte till min farbror Chrille i Mellringe istället. Där höll han och pappa på att fixa Chrilles köksskåp, satte upp trälister och lite annat. Under tiden som detta pågick kollade dom på Polisskolan 2.
Mitt i allt drack vi lite kaffe och jag gosade med Chrilles katt Arritusan.
Pappa lekte snickare och höll på med skåpen i flera timmar, jag höll på att dö av hunger men ville inte åka hem.
Tycker det är trevligt att umgås med min pappa och hans bror, visserligen är dom 40 och 43 år gamla men vafan,
det spelar väl ingen roll? Vi hade skitkul ändå : )
Förstår bara inte hur pappa, med hans minimala tålamod och hans temperament, orkade hålla på med det där.
Hur krångligt som helst med dom där listerna, jag fick panik bara av att titta på
.

Hur som helst, var där i några timmar och sen vid 20.30 åkte jag mot Varberga Centrum och köpte en pizza-jävel.
Fyfan, inte bra.. men mättande och gott ;D även om jag egentligen inte hade råd.
Konstigt att det känns så bra när man sitter och väntar på maten, åker hemåt med maten, äter maten..
men efteråt känns det inte bra längre :S får dåligt samvete av två orsaker;
det ena är att pizza innehåller massa fett som jag verkligen inte behöver och det andra är ju som sagt att jag inte hade råd egentligen. Så nu sitter jag här med ett dåligt samvete som gnager och magen full med La Bussola, som för övrigt betyder kompass på italienska.
Jag skulle ju inte köpa pizza sa jag till mig själv förut, jag skulle laga mat här hemma (äta mackor med andra ord) och ändå köpte jag pizza. Ska man inte ens kunna hålla löften man ger sig själv?
Det hela beror ju på att jag var så förbannat hungrig att jag inte hade klarat av att fixa mat själv, var snurrig och mådde illa av hunger, så jag blundade för verkligheten och låtsades att jag hade råd.
Men men, nu är det gjort och jag är mätt. Det tycker jag är huvudsaken :D

Nu sitter jag som ni förstår vid datorn, med Batman Begins på TVn i bakgrunden och är ganska irriterad på mitt Photoshop, det hakade upp sig när jag satt och pulade lite på en ny Header till min blogg. Gaah!
Så allt jag hade gjort försvann när jag blev tvungen att via ctrl-alt-delete avsluta programmet :@
Skitsamma, orkar inte bråka med det nu.
Det är jättemörkt i min lägenhet och min sänglampa har lagt av, så jag måste dra arslet ur vagnen och byta lampa snart, måste ju se när jag ska läsa innan jag somnar.
Men det finns roligare saker att göra än att först montera isär hela lampan, skruva bort den trasiga glödlampan, leta igenom alla lådor och skåp efter ny glödlampa, skruva i den nya och till sist montera ihop lampan igen..
Ja ni förstår att det kanske inte är något man gärna gör när klockan snart är elva på kvällen...


Jag hade gärna fixat lite med min header nu, det kliar i fingrarna.. men jag har inte tålamod till att göra om allt från början igen, blir bara less på det. så jag får fixa det en annan dag.

Ciao!

Söndag 20 Juli 2008

® Ja, tänk om. . .

Jag har tänkt på en sak, som gäller mig och andra också kanske...
När det händer något jobbigt, så tänker jag till exempel; "Tänk om det hade gällt ett killproblem istället".
Men när det sedan kommer upp ett killproblem, då önskar man att det var något annat problem.
Jag önskar alltid att det gällde vad som helst förutom det problemet som uppstått...
Blir man dumpad så önskar man det var pengar som var problemet istället, något som går att lösa.
Håller man på att bli vräkt önskar man istället att man blivit dumpad och det går att lösa genom att hitta en ny.
Jag vet inte, kanske är det bara jag som tänker så? Att jag aldrig vill befinna mig i just den sitsen jag befinner mig i, utan önskar istället att det var något annat... Som när min föredetta pojkvän åkte fast för "förberedelse till rån" i början av förra sommaren, jag fick inte träffa honom på 1,5 månad, inte höra hans röst, inte se honom.. bara skicka brev, som tog 1,5 vecka innan dom kom fram...
Då önskade jag att han istället hade dumpat mig, för då hade ju ändå chansen att få se honom och träffa honom varit större än den var just då.

Låg och tänkte på det här för ett par dagar sedan... att tänk om man fick en dödlig sjukdom, det var alltså kört, inget mer att göra... vi tar AIDS som exempel...
Självklart skulle man ju önska att det var vad som helst, ångra, rasa, gråta, resignera och ge upp... Man skulle med hela sitt hjärta önska att man blivit av med ett ben, eller båda.. eller en arm.. istället för just AIDS.
Men skulle man någonsin önska att man fått AIDS istället för att förlora en arm eller båda benen?
Svår fråga, det enda jag skulle kunna tänka mig som var värre är om någon av mina närstående skulle dö.
Seriöst, jag skulle gå sönder, förmodligen aldrig mer bli glad för något,.
Mina föräldrar kör lastbil båda två, mamma för Posten här inom Örebro och Kent kör mellan Hallsberg och Gävle varannan dag. Jag har en ångest som fräter sönder mig, varje gång dom är ute och kör.
Jag är livrädd att någon av dom ska dö, vilket egentligen är ganska löjligt... för jag kan ju inte göra något åt det.
Kan inte förbjuda dom att åka till jobbet, kan heller inte förhindra att något kan hända.
Det är just det som är grejen.
Jag är nog en ganska ångestfylld person, nu när jag tänker efter..

För några år sedan var jag 100procent säker på att jag skulle aldrig få uppleva min 18-årsdag. Jag var så jävla tvärsäker på att jag skulle dö, på något sätt. Även det här att jag fick "flytta-hemifrån-saker" i julklapp och present, då fick jag alltid en klump i magen och tänkte; "Jag kommer aldrig hinna använda det här, kommer inte leva så länge. Min familj har köpt det här i onödan, för jag kommer aldrig flytta hemifrån."
Det var en riktigt jobbig period, kunde ligga och grina på nätterna av ångest för att jag skulle dö. Mamma trodde jag blivit psykiskt sjuk eller något, vilket jag säkert är också.. :P Jag såg heller ingen anledning att kasta bort tid på utbildning i gymnasiet, för den skulle jag inte få någon användning av ändå.
Men visst låter det sjukt? Sedan gick det värsta över, men ibland kommer det där mörkret över mig och tar ett kramptag om mitt hjärta. Även om det inte alls är som förut, inte alls. 
Jag tyckte det kändes som mitt liv inte hade någon mening, för det skulle ändå vara slut snart... fyfan vad sjukt att tänka så när man är 14-17 år gammal!
Jag tror det var när jag träffade Tommy som det försvann, jag fick annat att tänka på och andra tankar upptog min vardag och därför slutade jag tänka på såna otäcka saker.
Idag mår jag väl så bra som man kan må med tanke på alla omständigheter omkring mig... 
sjukskrivningar, brist på pengar, räkningar, depp, grå vardag och allt annat jobbigt som händer-
Jag är glad att jag inte anser att jag kommer dö snart, för då har jag ju åtminstone en chans att ordna upp allt nu när det inte känns meningslöst och slöseri med tid. 
Jag vet att jag kommer dö någon gång, samma sak gäller alla andra..
det finns bara ingen anledning att gå runt och vara rädd för det, det har man ju vetat sedan dagen man föddes att man också ska dö och jag vet ju att en "vacker" dag händer det..
Inget att göra åt, för det är livets enda rättvisa.

MEN, nog snackat om det där nu.
Provade att jobba igår, på min ordinarie jobbhelg. Det gick inte speciellt bra nu heller, kan fortfarande inte böja mig och kan därför inte utföra mitt jobb ordentligt.. Får se vad sjukgymnasten säger på tisdag, om hon tycker det är så bra att jobba när det gör så ont i ryggen..
Är livrädd att om jag skulle skita i att det gör ont och jobba ändå för pengarnas skull, så kanske jag förstör ryggen för all framtid? 20 år med pajjad rygg och massa problem, vem vill ha det så?
Inte jag i allafall men jag får väl se vad hon tycker att jag borde göra, jag lämnar det i hennes händer.

Usch vad jag har känt mig nere dom här dagarna, mycket pga vädret men även andra saker. Ekonomiska saker.
Om bara vädret kunde bli bättre så skulle jag i allafall få ork att ordna upp allt annat, men som sagt så tynger vädret ner mig och gör mig handlingsförlamad.
PISS SOMMAR, säger jag bara. Riktigt jävla piss väder är det.
 
Igår åkte jag i allafall hem till mina föräldrar och kollade på Allsång på Skansen reprisen. Sedan åt vi och sen åkte vi iväg till Hjälmarbaden för att gå med Sapply (våran hund) och så han skulle få bada. Simmade och lekte i vattnet gjorde han och sedan åkte vi hemåt igen. Sapply var helt slut efter simturen, han älskar att bada och simma efter pinnar som vi slänger ut åt honom, får en liten kallsup här och där och sedan springer han upp, skakar av sig allt vatten på oss och slänger sig ner i sanden eller jorden så han blir riktigt skitig, då trivs han.
  
(Mitt hjärtegull)

Åt varma mackor på kvällen och kollade på filmer, "Broken Flowers" (störd film) "House of the dead" (lite smått löjlig) och sedan "Den Osynlige" (väldigt bra film, men ganska obehaglig, har sett flera gånger)
Sedan bäddade jag i soffan och sov där.
Imorse vaknade jag och upptäckte att jag haft sällskap i sängen, verkligen jättemysigt.. 
det var inte Sapply jag haft i sängen, sån tur hade jag inte..
 Nej, det var en FUCKING JÄVLA TVESTJÄRT på lakanet!!
FYFAAAN vad vidrigt alltså, visserligen var det död, men den måste ju ha tagit sig dit inatt för det fanns inga jävla tvestjärtar där när jag la mig!
USCH! Så idag har det krupit på kroppen hela tiden, fick klä av mig kläderna igen och skaka av dom 10ggr, men ändå kändes det som dom var överallt..
Ingen av oss förstår vart den kommer ifrån, finns inga tvestjärtar inne i deras lägenhet.
Men fatta vad den där jävla äckliga jävla saken kan ha hållit på med inatt, krupit omkring på mig och... fyfaaan.
Jag lovar att dom kommer jaga mig resten av livet nu, dom finns säkert i kläderna på mig och dom har säkert byggt bo i håret på mig.. Jag vill krypa ut ur mitt skinn av obehag. Dom är överallt på mig nu!
Nej usch, måste sluta tänka på det där äckliga djuret annars måste jag snart springa och spy eller nåt!

Nu är jag i allafall hemma, utom räckhåll för äckliga jävla tvestjärtar och andra djävulska djur.
Även om jag minns från när jag var liten att det kryllade av tvearslen här i Varberga, när vi bodde här.
Tur att jag bor högst upp och inte har någon balkong med möbeldynor och grejer(där dom trivs).
Utrota dom jävlarna, tillsammans med myggor och fästingar!

Ska väl dricka upp mitt kaffe nu och göra något annat än att sitta här, typ sitta i soffan och kolla på tv istället.
Börjar bli hungrig, hmm... så jag borde kanske äta något också?

Ciao, på er.


 

Fredag 11 Juli 2008

® Roses are black, not red...                   

Vem sa att rosor är röda? Dom finns väl i alla möjliga färger, förutom blått(har jag läst) som är fejkat.
Hur som helst, nu var det ett tag sedan jag skrev här.. inte för att jag inte har varit hemma eller haft möjlighet, utan för att jag inte har orkat. Och sen har jag heller inte haft tid...
Har spenderat de två senaste veckorna i mina föräldrars lägenhet och i våran sommarstuga,
skönt att komma ut lite och hålla till någon annanstans. Orkar inte sitta hemma i lägenheten hela tiden, när alla andra jobbar och man själv är sjukskriven.
Onsdagen förra veckan, den 9 juli var jag och tatuerade mig.
Skulle fylla i min första tatuering, rosen, och kanske bygga på den lite.
Och det gjorde jag, lägger in bild när jag fixat någon...

Fredagen för en vecka sedan var jag hos sjukgymnasten. Där fick jag veta, efter lite övningar och annat, att en kärna inuti en disk i min rygg förmodligen har flyttat på sig och ligger i kläm. Fick några övningar som jag skulle göra hemma också.
Det var ju trevligt att veta varför jag har haft så ont.
Nu är min sjukskrivningsperiod över och imorgon ska jag prova jobba.
Inte för det att jag har blivit bättre i ryggen, utan för att jag inte har orkat krångla med läkare och intyg idag.
Om det går åt helvete på jobbet imorgon, så kan jag ju åtminstone säga det till läkaren nästa gång, att jag fortfarande inte kan utföra mitt jobb.
Jag har heller inte råd att betala en ny läkarundersökning så som det ser ut just nu, visst kan jag väl ta det på faktura, men jag har ju knappast mer pengar över till det nästa månad... ja, inte är det lätt alltså... :S

I morse ringde min chef för att kolla läget med mig och se ifall han behövde fixa någon som kunde jobba istället för mig imorgon. När jag sa att jag tänkte försöka jobba och se hur det gick, kunde jag höra att hans suck av lättnad kom djupt inifrån. Ja, är man oumbärlig så är man ;D
Så får vi se vad som händer och fötter sedan.

Några papper från Försäkringskassan har jag inte fått, inte ens någon bekräftelse att jag ska få ersättning eller inte.
Börja bli lite nervös, för det är bara en vecka kvar tills min mini-mini lön för början av Juni kommer och då ska ju räkningarna jag har råd med betalas... och vad gör jag om jag inte får några pengar från försäkringskassan då?
Jaa, förmodligen går jag väl i personlig konkurs.

Nu ska jag lägga mig och läsa en stund, är riktigt trött...

Ciao, så länge...

® Läkarbesök, Skebäck Vårdcentral

Klockan 10.40 infann jag mig på vårdcentralen för att träffa läkaren som utfärdade mitt sjukintyg 19/6.
Han böjde och bände min kropp, sträckte och drog så jag nästan trodde jag skulle gå i 1000 bitar.
Därefter konstaterade han att läget var oförändrat och sedan förlängde han mitt sjukintyg till 17/7.
Klockan 10.50 lämnade jag vårdcentralen 120 kr fattigare... efter att ha betalat för samma sak som för två veckor sedan.
Livet är hårt.


Åkte sen hem till mina föräldrar för att ringa lite samtal och fixa lite annat.
Är fortfarande kvar här, kommer troligtvis sova kvar för att sedan gå upp klockan 7 imorgon bitti och fixa massa andra saker.
Den här veckan har jag inte kunnat somna förrän tidigast 4.30, klockan har dom flesta nätterna/morgnarna hunnit bli både 5, 5.30 och 6. Upp tidigt varje morgon, inte för att jobba och tjäna pengar, för att fixa, fixa, fixa och fixa lite till.
Kommer inte få någon sovmorgon imorgon heller, fyfan.
Hade verkligen sett fram emot lördagnattens sömn och hoppats på att sova ikapp lite, men tji fick jag.


Ska lägga mig och läsa lite Sagan om Isfolket nu, ni som inte har läst den serien eller aldrig hört talas om den kan jag verkligen rekommendera att göra det. Består av 47 böcker, för "vuxna" och handlar om en väldigt märklig släkt vid namn Isfolket där både häxor, trollkarlar och andra mystiska gestalter dyker upp, serien sträcker sig ända tillbaka till 1500-talet och fram till 1900-talet.
Första gången jag läste serien var jag 11-12 år gammal, men kunde knappt bärga mig tills det gått såpass lång tid att jag kunde läsa den igen.
Min mamma har läst hela serien flera gånger och hon rekommenderade mig att läsa böckerna, jag var mycket skeptisk och vägrade till en början. Inte alls min smak på böcker, Isfolket låter ju inte direkt lockande för en 12-åring...
Men så tänkte jag; ja varför inte, jag kan ju i allafall börja läsa bok 1.
Redan efter några sidor i första boken var jag trollbunden (som första boken faktiskt heter) och kunde inte lägga ifrån mig den förrän den var slut, sedan började jag direkt med nästa.
Alla har ju inte samma smak på böcker, men om ni känner någon som har Isfolket-serien,
läs första boken och känn efter själva :P
Ni gör som ni vill och nu ska jag göra som jag vill, läsa vidare i bok 33 "Nattens Demon".

Ciao! Så länge...

® I tend to stay down for a while
                                             
Det börjar gå nedåt igen, hatar att känna hur jag sjunker djupare och
djupare tills jag slutligen känner botten av min tillvaro under mina fötter.
Jag börjar känna att saker och ting tar på mina nerver lite för mycket just nu -
brist på glädje, sjukskrivningar, läkarbesök, sjukgymnaster, idiotkarlar, idiot-Rebeckor, räkningar, bilreparatörer, arbetsförmedlingar, fattigdom, ensamhet, oro, ångest, självkritik, tatueringar, ångest...
Listan skulle bli lång om jag fortsatte, men det finns ingen anledning.
Allt står mig upp i halsen nu.
Jag har inte råd att vara deprimerad!
Jag är som vanligt påväg ner för backen i mitt livs berg-och-dalbana
och som vanligt lyder mantrat i huvudet; "jag orkar inte, orkar inte, orkar inte, orkar inte. . ."
Nej, jag orkar inte. Förstår inte hur allt kan vända så fort, vaknade i morse med en inte alltför stor livslust men den fanns där, nu när dagen kommit till sitt slut känner jag ingen lust till någonting.
Magen skriker efter mat, men jag får inte ner en bit.
Någon skämtar, jag kan inte skratta.
Någon kramar mig, jag kan inte krama tillbaka.
Det är knappt att jag orkar svara när någon tilltalar mig.

Det är en hemsk känsla som griper tag i en när man känner att man inte har någon kontroll.
Att känna att ens eget liv inte styrs av en själv och att inte orka göra något åt det.


Jag är timanställd på ett städföretag, har sedan urminnes tider haft svag rygg och nu har min brist på uppmärksamhet och hänsyn till min egen hälsa, hunnit ikapp verkligheten. Min rygg är totalkvaddad och har varit det sedan början av juni, jag har inte kunnat jobba på 3 veckor tack vare detta, hann jobba 36h. Var hos läkaren 19 juni och fick Naproxen utskrivet och blev sjukskriven t.o.m 30/6.
Eftersom jag fortfarande har ont, så ska jag till läkaren imorgon igen för ytterligare utvärdering.
Jag har blivit beordrad att uppsöka en sjukgymnast och dit ska jag nästa fredag.
Har ännu inte fått någon som helst info. om huruvida jag blivit beviljad ersättning, hurpass stor ersättning etc.
Jag utgår från att jag får det och en sjukersättning baserad på min minimala årsinkomst (som vore pinsam att nämna här) kommer inte kunna vara annat än skrattretande.

Summan av hela kardemumma-bageriet landar omkring 500-ingen, pengar som jag inte har råd att avvara.
Mitt magsår är; HUR FAN SKA JAG ÖVERLEVA?
När juli-räkningarna kommer och jag sedan ska matcha detta med min juli-inkomst,
då kommer tårarna spruta och mitt hår kommer ligga i drivor omkring mig. Jag får inte ihop kalkyleringen, jag har sådan ångest att jag känner mig trasig.

---

Sedan kommer nästa roliga bit, min tatuering.
Killen som gjorde min tatuering från scratch kunde inte rita och än mindre tatuera,
kan ju börja med att informera om att han använde grått istället för svart.
Jag uppsökte en annan tatuerare i hopp om att kunna rädda det som räddas kan;
få den ifylld med svart och kanske justera den lite.
Glada i hågen satte vi igång med "the makeover" och allt kändes prima.
Sedan säger tatueraren; Ja-adu Rebecka, jag tror vi får tänka om lite på den här, han har ju gjort den totalt oproportionerlig och slarvigt. Jag skulle vilja göra någonting runt Älvan för att dölja det värsta."
"Okej, visst gör det. Bara det blir bättre än ursprunget."
Han fortsätter lite till och så slutar han igen efter en stund och säger;
"Nejdu, jag är ledsen men jag kan nog inte göra något åt den här. Visst kan jag fortsätta fylla i och fixa, men det kommer bli grötigt och inte bra alls. Jag skulle aldrig för mitt liv kunna släppa iväg dig med en tatuering som ser förjävlig ut.
Vi kanske ska fundera på att göra en cover-up? och sedan kanske göra en bättre version av älvan någon annanstans?" 
Jag blir lite tveksam, såklart, men kommer fram till att han har rätt. Jag har från början varit besviken på resultatet av Älvan, som skulle bli så fin.
Med tungt hjärta inser jag att det är kört, min älva fick vara med i 7 månader, sen var tidsfristen slut.
(nu är den väldigt omgjord för att visa konturerna, såhär skarp är den verkligen inte)

Han börjar sedan prata om min ros (5,5år gammal) som jag har på skuldran och tycker att även den börjar
sjunga på sista versen. Han undrar om vi inte ska göra någon inbakad variant så vi täcker både Älvan och rosen.
Jaha, hmm, jaaa... kanske det...
Jag kommer fram till att en ev. cover-up i form av en orchidé-stängel kanske vore en bra lösning.
Tatueraren börjar skissa på detta och jag får ta med mig resultatet hem, för att fundera.
Vi bokade en tid till onsdag nästa vecka.

Har sedan jag kom hem haft en klump i magen och jag antar att det här var droppen som fick min bägare att rinna över.
Beslutar mig för att åka hem till mamma och Kent för att prata lite och även dryfta min tatuering (mammas stöd och åsikt har alltid vägt mycket).
Det som känns mest är tanken att täcka min första tatuering, rosen, som jag verkligen känner starkt för.
Mamma tycker verkligen inte att jag ska ta bort den, för med lite uppfräschning kommer den bli lika fin som den en gång var.
(riktigt dålig bild, har tyvärr ingen bättre just nu)
Jag kan tänka mig att lägga till något, göra den lite större och lite mer detaljrik, för nu i eftertanke kan jag inte förstå varför jag funderade på att tatuera över den.
Den har varit med mig sedan jag var 14 år och den är värd en ifyllning, för den är väldigt snyggt gjord.

Funderar därför på att göra den tänkta cover-up tatueringen(med vissa ändringar) mot andra skuldran istället.
Jag får se hur jag gör, det blir nog bra till slut.
Vill ju inte gå omkring med något misslyckat intatuerat i huden, det skulle jag aldrig komma över.
En tatuering är ju tänkt att vara resten av livet, därför vill jag vara nöjd med mitt beslut för resten av livet.

Börjar bli riktigt snurrig och trött nu så jag säger godnatt och
Ciao!

Fredag 4 Juli 2008

® Is this an angel? 

Nathalie in action

Jag är i allafall mycket stolt över henne : )


--------

Träffade Johanna uppe på stan idag, för vi hade planerat in en fika.
Eftersom varken hon eller jag har någon fet plånbok valde vi det billigaste alternativet.
Vi åkte hem till mig och drack kaffe, pratade massor och hade riktigt trevligt : )
En riktig tjej-stund helt enkelt, något vi båda tycktes behöva nu.
Vi får se till att ses oftare och hitta på något kul, gumman!

Torsdag 3 Juli 2008

® Orättvisa, en del av livet.

Lilla gumman, din röst gör mig skakis. Men juryn tände mer på de som skapat egna låtar, dom ville ha något originellt. Låten Empty Room framfördes av tre personer idag, du sjöng vackrast och renast av alla, Nathalie.
Men som sagt, originellt var det juryn sökte och tyvärr gumman. Jag sörjer med dig, men låt inte det här sänka dig.
Styrka är inte att aldrig falla, styrka är att orka resa sig efter varje fall.
Tänk på det gumman, sen är det bara att hoppas att det går bättre nästa gång och försöka hitta något unikt,
kanske någon låt som inte spelas på radion 15ggr om dagen.
Jag vet ju att dom gillade ditt framträdande men dom valde de tre som kom med något eget.


Du är värd 1000 såna här buketter, för din närvaro lyser upp min tillvaro.

Ja, som ni har förstått så gick hon tyvärr inte vidare. Men hon var så duktig, det var så fint.
Jag tog med kameran för att fotografera, men många av dom blev suddiga, därför att jag var så rörd att jag skakade.
Men några lyckades jag få såpass klara att det syns vad de föreställer, kommer lägga in dom i datorn imorgon och lägga upp en eller ett par här.
Efteråt var det disco, där åldersgränsen var 13 år. Och tror ni inte på fan att jag blev medtvingad in på discot?
Jo, självklart. Där står jag, 20 år fyllda, med en massa 13-17 åringar omkring mig som dansar mer närgånget och intimt med varann än vi "vuxna" gör på krogen. Otroligt löjligt och faktiskt stötande såg det ut.
Jag klarade en timme, stod på samma fläck och bara stirrade. Sedan erbjöd jag Nathalie och hennes "syster" skjuts hem.
Nathalie följde dock med mig hem istället, nu ligger hon bakom mig och sover. Och jag hoppas att hon inte drömmer mardrömmar om dagens händelser : )

Imorgon är det dags för mig att fylla i min ena tatuering, då ska hon följa med mig och "hålla mig i handen".
Egentligen tycker jag inte direkt att det är något otäckt att tatuera sig, men det är ändå kul att ha någon med sig.
Som när man var liten och ville ha med sig mamma/pappa till tandläkaren.
Sen blir det fika med en kompis vid namn Johanna, efter hennes anställningsintervju.
Det var riktigt längesen jag träffade henne, vi har inte känt varann speciellt länge men fick bra kontakt under den lilla tid vi umgicks och hon är en riktigt go tjej som är lätt att tycka om : )
Så det ser jag verkligen fram emot.

Har ändrat lite till på min blogg sedan igår, kände att champagne och guld passar bättre till hösten och valde istället ett mer sommarnära tema.
Jordgubbar, somriga drinkar och blommor : ) kan det bli mer sommar?
Jag känner hela tiden sug efter att ändra mera, mera, mera... men det får ju inte gå till överdrift.
Vill ju faktiskt ha lite struktur över det hela, inte en design för varje dag.
Jag kommer säkert hinna ändra "headern" 15 gånger till innan sommaren är slut,
för jag är verkligen "kan aldrig bestämma sig" personifierad.

Nu vågar jag inte skriva mer med risk för att jag inte kommer har något att skriva om imorgon,
så det får vara nog nu.

Ska så småning om lägga mig och sova precis som min
till syster gör.
Hon är ingen nattmänniska, vilket man kan säga att jag är.

Ha en bra natt/morgon, så hörs vi : )
Ciao!

® Självklart, vad trodde jag?

Klockan var ställd på 7.45 för att jag skulle upp och ringa till sjukgymnasten klockan 8.
Som vanligt kunde jag inte somna förrän klockan var 5 någonting, vad annars?

Efter ett par timmars sömn börjar alarmet ringa, men det är något konstigt med det... jag kan inte stänga av ljudet??
Och sen låter det så konstigt, alarmet ropar "Rebecka, hör du mig? hallå, hallå??" och jag som fortfarande sover i stort sett, fattar noll! Vafan är det för jävla dröm jag drömmer, tänkte jag. Till slut tystnade det konstiga ljudet, och jag börjar vakna till och tänker, vad var det där för något?
Plockar upp mobilen och ser att det står " Dolt Nummer - 2-juli 06.57" och jag förstår fortfarande ingenting,
det har ju inte ringt nu? Plötsligt börjar mobilen låta igen och nu är jag såpass vaken att jag uppfattar att det ringer i telefonen.
Jag svarar och det visar sig att det är Izabell, min nya arbetskamrat som ringt mig och första gången hon ringde hade jag försökt "snooza" och istället startat Högtalaren, därav den riktigt skumma "alarm- signalen" för ett par minuter sedan.
Izabell är på Örebrokompaniet, vi var där igår hon och jag och gick igenom hur allt fungerade och hon var totalt förvirrad av all ny information och livrädd att något skulle gå fel idag.
       Och mycket riktigt, stackars Izabell har låst in sig på Örebrokompaniets butikavdelning och hon har panik,
hon är ensam där och dörren har gått i lås och det finns inga utgångar!
Men en halvsovande Rebecka lyckas dock få ut henne därifrån på något sätt,
hur det gick till minns jag inte men slutet gott allting gott.
                                                                                                                                               
Jag somnade om, när det började låta konstigt tog jag förgivet att jag drömde, aldrig i livet trodde jag det var väckarklockan.
Plötsligt ringer min mamma och stör mig i min redan avbrutna och förstörda sömn,
jag svarar jätteirriterat att "ska jag aldrig få sova?" och hon säger "klockan är kvart i 9, jag hoppas du har ringt Vårdcentralen"
Helvete! Självklart har jag inte ringt vårdcentralen!
Men som tur är lyckades jag få tag i dom innan telefontiden var slut och jag fick en tid nästa fredag.

Eftersom jag bara har fått ett par-tre timmars sömn lägger jag mig och vilar en stund till,
men  det är bara det att jag somnar och vaknar inte förrän klockan är 14.53!
Så det var min onsdag det, kul.
och nu ska jag snart duscha och få något i magen, sedan är det inte lång tid kvar innan min syster ska sjunga på Talangen och då bär det iväg dit.

Jag återkommer förmodligen senare,
Ciao!

---

® Nervositet och stolthet.                              

Nu ska jag snart åka iväg mot Brunnsparken där jag ska möta upp med min pappa, min farbror och hans pingla.
Portarna in till Brunnsparken öppnar omkring 18.30 och uppträdandena börjar klockan 19.00
och jag är såå nervös, fyfaan!
Jag har alltid varit sån här, själv skulle jag inte ens våga gå förbi framför publiken, allra minst ställa mig på scenen.
Jag har haft scenskräck/muntlig redovisnings-skräck så långt tillbaka jag kan minnas, kallsvett och yrsel kommer smygandes
och jag får svårt att andas. Men som om det inte vore nog att jag mår dåligt för min egen del, så är det samma sak när någon
som betyder mycket för mig ska göra något sådant. Jag minns när jag var på min fd. pojkväns skola för några år sedan,
dom hade öppet hus och skulle ha en uppvisning som kallas "Stilar & Trender" (jag har själv gjort den uppvisningen, usch usch)
och den utspelade sig i 50, 60, 70, 80 och 90-tal. Varje grupp har ett årtionde där dom spelar/sjunger låtar från det decenniumet och visar mode osv.
Hur som helst så skulle sedan min pojkvän göra ett solo-uppträdande och sjunga en låt från hans favoritartist/idol/Gud (2Pac) och jag trodde jag skulle dö.
Jag började hyperventilera och det gick så långt att jag faktiskt bad honom låta bli, jag var så nervös för hans skull att jag mådde illa och skakade.
Men han ville ju självklart inte skippa att sjunga den låten, så jag sa att "jag går ut härifrån så länge, jag klarar inte det här"...
då "hotade" han med att inför allihop säga "Den här låten tillägnar jag min älskade flickvän, som sitter där -peka-"
Då fick jag ge med mig och sitta längst bak och svettas. Det gick ju självklart bra för honom, men det är inte det som har betydelse,
det är bara det att dom som står mig så nära som han gjorde och min syster gör, dom får mig att känna mig som det är JAG som står där.

Jaja, nog snackat om detta nu. Ointressant och tidsödande, för jag måste snart röra på mig.

Jag återkommer senare (om jag överlever den här upplevelsen) och upptaderar hur det har gått.

Puss och kram,
Ciao!

®


I'm so sick of speaking words that no one understands.

---

DU:
Namn - Anna Rebecka Nilsson
Födelsedag - 28 mars 1988 på BB i Örebro
Bor - Varberga, Örebro
Ögonfärg - Blå-gröna
Hårfärg - brun/svart svårt att identifiera just nu
Längd - 172 cm i strumplästen
Högerhänt/vänsterhänt - Högerhänt
Stjärntecken - Vädur
Skostorlek - 39/40
Är dina föräldrar skilda - Har aldrig varit gifta, dom separerade 1989
Skor idag - Svarta Adidas
Det första du tänker på när du vaknar - Börjar räkna timmarna tills det är anständigt att gå och lägga sig igen.

HAR DU NÅGONSIN
Rymt hemifrån - I början av året stack jag hemifrån, men det ordnade sig sen
Skolkat - Ja, jag var otroligt skoltrött sista året på gymnasiet
Sovit utomhus - Det har jag säkert...
Gjort något dumt som du skrattar åt idag - Det är många saker som verkar löjliga idag, men som jag hade otrolig ångest över just då det hände.
Sett en död människa - Nej
Använt droger - Skulle aldrig falla mig in!
Retats - Ja, men bara på skoj.

HAR DU UNDER DEN SENASTE MÅNADEN:
Druckit alkohol - Ja, syrrans student, midsommarafton osv.
Rökt - Hade en liten period då jag plötsligt började röka på fyllan,
men nu har jag inte rökt sedan januari och jag är riktigt nöjd med det. Blev lite orolig att jag skulle fastna i skiten.
Shoppat - Lite saker till hemmet, handdukar och ett eller annat klädesplagg, som jag egentligen inte hade råd med...
Haft sex - Nej
Bakat - Ja, Jordgubbspaj i söndags : )
Solat - Ja, litegrann

DE SENASTE 24 TIMMARNA HAR DU:
gråtit: Nej, har varit en bra dag idag
köpt någonting: Japp, mat på ICA i Mellringe
varit sjuk: Inte mer än vanligt, vet inte om man kan kalla min ryggsmärta för att vara "sjuk"..
sjungit: Jaa, satt och sjöng i bilen förut. Och här hemma, tur att man bor själv så folk slipper höra. 
sagt jag älskar dig: Nej
träffat någon ny: Japp, en ny tjej på jobbet som jag skulle introducera. Jättetrevlig var hon. 
saknat någon: Ja, eller nej.. eller jag vet inte?
kramat någon: nej, inga kramar idag
pussat någon: nej, ännu färre pussar idag
ätit: riskakor till frukost, pasta med fetaost till lunch och
färskpotatis, skinka och gräddfil-gräslök sås till middag.
och jag kan lova att det var det mesta jag ätit själv på en dag sedan jag flyttade hemifrån för 4 månader sedan.

® Stolt storasyster  

Imorgon 2/7 ska min lillasyster, Nathalie 17 år, vara med i Talangen i Brunnsparken här i Örebro.
Det är inte annat än att erkänna att jag är riktigt stolt och riktigt nervös å hennes vägnar.
Men jag tror hon kommer klara sig bra för hon sjunger mig till tårar och det kan jag lova är svårt att lyckas med, jag hoppas bara att hon inte är för nervös.
Det kommer bli riktigt kul, har inte varit på Talangen sedan jag var 14 år eller något och nu 6 år senare är det dags igen.

Empty Room får ett helt annat värde och en helt annan glans med min lillasysters röst.
You go girl! I love you.


Nu ska jag äta upp resten av min jordgubbs-paj och titta på TV.
Ha det fint, så hörs vi sen.

Ciao!

Tisdag 1 Juli 2008 
  ® Blir man tråkig med åldern?                      

Jag minns när jag gick i grundskolan, då hade min fantasi inga gränser.
Jag kunde sätta mig och skriva en berättelse eller novell rakt upp och ner, utan att jag skulle ha den till någonting. 
Mina kollegieblock var fyllda från pärm till pärm med ihopfantiserade "berättelser ur verkligheten".
Mina lärare älskade mina texter på högstadiet, oavsett om det gällde en novell på svenskan,
en skildring av Andra Världskriget i SO eller en Labrapport.
       I svenskan fick vi en uppgift att skriva en novell som fick vara max 3 A4 sidor lång och
vi skulle ändå lyckas få med allt som behövs för en innehållsrik berättelse på 10 A4-sidor.
Min svenska/engelska lärarinna blev så rörd och ja,
som hon sa; "förälskad" i min novell att hon ville använda den som exempel för nästa klass som skulle få samma uppgift. Sånt är ju alltid kul att höra och det fick mig att vilja skriva mer.
Det gick så långt att jag faktiskt skrev ihop 54 datorskrivna sidor, utan något syfte alls.
Tyvärr rann det ut i sanden och nu är det 4 år sedan jag ens öppnade det dokumentet.

Nuförtiden när jag känner att jag vill skriva något, vad som helst, bara få ut alla tankar ur mitt huvud, ja då står det totalt still.

När plötsligt alla började skaffa bloggar(vilket jag också har gjort nu...) så började det klia i mina fingrar, jag blev så sugen på att få skriva ner saker, vad som helst jag skulle nog komma på något, tänkte jag.
Men det har tagit ända till idag 1/7-08 innan jag ens skapade en egen blogg,
den första bloggen jag skapade har jag inte skrivit en enda rad i
och nu minns jag inte ens min egen Bloggadress till den
och jag skulle nog aldrig kunna komma på vilken av alla dessa blogg-sidor jag blev medlem på.
Hade det inte varit för att jag känt mig utanför och nästan tråkig som inte har haft någon blogg, så kanske jag aldrig hade skaffat någon.
För jag är rädd att jag fått sån idétorka att jag kommer skriva i min blogg max 2-3 ggr i månaden
och vem orkar sitta och "bevaka" en blogg som blir besökt av blogg-ägaren lika ofta som folk besöker Månen?
Jag tycker det är riktigt tråkigt, för jag har ju så mycket som jag vill få ut, så mycket som jag vill säga...
men, det kanske är så att; har man ett tråkigt liv, så blir man tråkig? Vem vet?

Or maybe it's the beer?
                                           
Men nu är jag i allafall inte blogg-oskuld längre,
jag stod på mig in i det längsta men jag hade ju hört hur njutningsfullt det skulle vara,
så jag offrade min renhet för grupptrycket.

Men jag lovar, jag ska försöka komma på något att fylla sidorna i min blogg med.
Och jag ska även försöka hitta på något som är mer intressant än det här riktigt dåliga Intro-inlägget.
Jag borde skämmas, men det har jag tyvärr inte vett att göra.

Ciao ciao, så länge!