Tisdag 1 Juli 2008 
  ® Blir man tråkig med åldern?                      

Jag minns när jag gick i grundskolan, då hade min fantasi inga gränser.
Jag kunde sätta mig och skriva en berättelse eller novell rakt upp och ner, utan att jag skulle ha den till någonting. 
Mina kollegieblock var fyllda från pärm till pärm med ihopfantiserade "berättelser ur verkligheten".
Mina lärare älskade mina texter på högstadiet, oavsett om det gällde en novell på svenskan,
en skildring av Andra Världskriget i SO eller en Labrapport.
       I svenskan fick vi en uppgift att skriva en novell som fick vara max 3 A4 sidor lång och
vi skulle ändå lyckas få med allt som behövs för en innehållsrik berättelse på 10 A4-sidor.
Min svenska/engelska lärarinna blev så rörd och ja,
som hon sa; "förälskad" i min novell att hon ville använda den som exempel för nästa klass som skulle få samma uppgift. Sånt är ju alltid kul att höra och det fick mig att vilja skriva mer.
Det gick så långt att jag faktiskt skrev ihop 54 datorskrivna sidor, utan något syfte alls.
Tyvärr rann det ut i sanden och nu är det 4 år sedan jag ens öppnade det dokumentet.

Nuförtiden när jag känner att jag vill skriva något, vad som helst, bara få ut alla tankar ur mitt huvud, ja då står det totalt still.

När plötsligt alla började skaffa bloggar(vilket jag också har gjort nu...) så började det klia i mina fingrar, jag blev så sugen på att få skriva ner saker, vad som helst jag skulle nog komma på något, tänkte jag.
Men det har tagit ända till idag 1/7-08 innan jag ens skapade en egen blogg,
den första bloggen jag skapade har jag inte skrivit en enda rad i
och nu minns jag inte ens min egen Bloggadress till den
och jag skulle nog aldrig kunna komma på vilken av alla dessa blogg-sidor jag blev medlem på.
Hade det inte varit för att jag känt mig utanför och nästan tråkig som inte har haft någon blogg, så kanske jag aldrig hade skaffat någon.
För jag är rädd att jag fått sån idétorka att jag kommer skriva i min blogg max 2-3 ggr i månaden
och vem orkar sitta och "bevaka" en blogg som blir besökt av blogg-ägaren lika ofta som folk besöker Månen?
Jag tycker det är riktigt tråkigt, för jag har ju så mycket som jag vill få ut, så mycket som jag vill säga...
men, det kanske är så att; har man ett tråkigt liv, så blir man tråkig? Vem vet?

Or maybe it's the beer?
                                           
Men nu är jag i allafall inte blogg-oskuld längre,
jag stod på mig in i det längsta men jag hade ju hört hur njutningsfullt det skulle vara,
så jag offrade min renhet för grupptrycket.

Men jag lovar, jag ska försöka komma på något att fylla sidorna i min blogg med.
Och jag ska även försöka hitta på något som är mer intressant än det här riktigt dåliga Intro-inlägget.
Jag borde skämmas, men det har jag tyvärr inte vett att göra.

Ciao ciao, så länge!