Torsdag 5 augusti 2010

Tack och lov så har min huvudvärk lyst med sin frånvaro största delen av den här dagen, det har varit en riktig befrielse :)
Jag kände mig även såpass pigg idag att jag äntligen orkade ta mig hem till Mia efter jobbet för en välbehövd fika och massa snack om allt möjligt, men mest om bebisar såklart. Det verkar vara det enda jag har i huvudet nuförtiden, hoppas bara Mia har tålamod med mig och inte tröttnar på mitt eviga bebispratande :(
Det var iallafall trevligt att få sig en pratstund med sin bästa vän som man inte träffar så jätteofta nuförtiden eftersom vi inte går ut och festar nästan varje helg som vi gjorde förut :P
Nu har man blivit en riktig soffpotatis med endast mysiga hemmakvällar på schemat, men det är skönt det också.

Jag saknar faktiskt inte det där att gå ut på krogen eller sitta hemma och dricka en fredagkväll, inte ett dugg om jag ska vara ärlig. Jag avundas inte alla bakfulla människor på lördagmorgnarna när jag själv kan sätta mig bakom ratten redan klockan 5 (varför jag nu skulle vilja det, när jag kan sova istället) utan att riskera något.
Faktiskt så trodde jag att jag skulle bli rastlös av att inte gå ut på helgerna, men det blir jag inte. Dels så skulle jag ändå inte orka med något sånt och dels så finns det ingen anledning, jag är gravid och tänker inte supa ner mig och riskera att skada mitt barn. Jag har något väldigt mycket viktigare att tänka på nu än på dimmiga utekvällar som oftast kostar mer än vad de smakar.
Jag känner en person som faktiskt drack under i stort sett hela sin graviditet, var ute på krogen i sjätte-sjunde månaden och satt och söp sig full så sent som 5 dagar från BF-datumet (på nyårsafton). Att hon även brukade annat än bara alkohol har jag inga större tvivel om.
Det beteendet är ju bara oansvarigt, själviskt och extremt omoget. Att det sedan gick som det gick är kanske inte så konstigt, med tanke på omständigheterna.

Imorgon går jag in i vecka 14, tiden går fortare nu än vad jag tyckte i början då dagarna bara segade sig fram.
Det är inte alls lång tid kvar tills vi får göra det efterlängtade ultraljudet nu, sitter bara och väntar på att kallelsen från USÖ ska trilla ner i brevlådan.
Jag vill ju försäkra mig om att allt är bra, jag vet ju inte ens om mitt barns hjärta slår! Jag har ingen aning om hur många armar, ben, fingrar och tår den har, jag kan ju bara hoppas att allt ser normalt ut men innan jag får komma på UL så vet jag ju inte... jag måste få veta att den växer som den ska, att den mår bra och jag kan inte bärga mig tills jag får höra dess hjärtslag.
Inte förrän jag fått se att allt verkar bra med min och Reines lilla skapelse kan jag andas ut och tänka framåt.
 beviset :)    v. 12+5
Det har snart gått 7 veckor sedan jag gjorde mina två graviditetstest, det andra gjorde jag bara för att vara säker på att det inte var något fel på det första som visade positivt. 7 veckor fulla av lycka, ovisshet, oro, längtan, spänning och en massa massa tankar. 7 veckor som gått mycket fortare än vad jag först tyckte, jag trodde aldrig att jag skulle nå 12 veckorsstrecket, inte på flera år iallafall. Nu börjar den där lite behagligare perioden av min graviditet, den som iallafall sägs vara mindre jobbig. Den andra trimestern.
Vad skönt det vore om tröttheten genom bara ett trollslag försvann spårlöst fr.o.m imorgon :)

Helgen kommer att tillbringas ute vid vår sommarstuga tillsammans med Reine och våra två håriga bebisar Casper och Moschi. Mamma och Kenth glider iväg till Åland på lördag så vi får ha stugan alldeles för oss själva, det ska bli så skönt så :) Får man panik eller brist på något att göra så har vi ju alltid våra mobila bredband som vi kan ta till när det blir tråkigt.

Nej, nu måste jag äta något innan vi förgås av hungersnöd, bebis och jag.
Ciao!