Fredag 13 augusti 2010

Fredagen den 13e idag. Jag har faktiskt hört att till skillnad från vad ryktena säger så är det här den minst olycksdrabbade dagen på hela året (alla fredag den 13e som infaller varje år alltså). Det har förmodligen att göra med att folk är såpass skrockfulla att dom är extra försiktiga det här datumet och inte gör något förhastat, för att slippa olyckor och otur.
För min del har den här dagen varit precis som mina senaste fredagar de sista två månaderna, arbetsdagen har varit som den brukar och nu sitter man här och har inte mycket att göra. Precis som alla andra fredagar och alla andra eftermiddagar.

På vägen hem från jobbet stannade jag vid Willy:s för att inhandla lite ingredienser till en cheesecake och degen till en Västerbottenpaj, som båda ska avnjutas under morgondagens kräftskiva.
Nu är jag färdig med båda delarna, resten av pajen kommer mamma göra ute vid sommarstugan imorgon, men vi kom överens om att det är enklare för mig att göra degen i mitt matberedare hemma än att ta med den dit där det inte finns rinnande vatten att diska den i sedan.
Nu står cheesecaken i frysen och det blev en redig sådan, trodde inte ens att smeten skulle få plats i formen men det gjorde den med nöd och näppe, tack och lov.

Efter allt bakande och donande sitter jag här nu och är väldigt trött och sliten. Min rygg har värkt i flera dagar nu och inatt kunde jag inte somna på ett par timmar pga ryggvärken... Har haft ont i bröstkorgen också i ett par dagar nu, det typ ilar och svider bakom och i brösten (ursäkta öppenheten) och jag vetefan vad det kan vara... det kanske är mjölkproduktionen som börjat jobba, vem vet ;P.
Det är en ganska obehaglig känsla iallafall, särskilt eftersom det på vänstersidan känns som smärtor i hjärtat.

Idag har jag iallafall gått in i vecka 15 och det känns som veckorna bara går fortare och fortare nu, antagligen pga att jag kommit förbi vecka 12 och oron för missfall har sjunkit ganska rejält. Nu tänker jag inte på det alls lika ofta som förut, klart att jag blir orolig så fort det gör minsta ont i magen (vilket det gör titt-som-tätt hela tiden). Får något som liknar sendrag i äggstockarna eller livmodern så fort jag gör en plötslig rörelse eller typ nyser, svider och värker som fan i några sekunder innan det går över. Läste något om att det är ligamenten som håller fast livmodern som töjs ut och det är det som skapar smärtan, som tydligen inte ska vara farlig utan bara tyder på att livmodern blir tyngre och tyngre.
Skönt att veta att det inte borde vara något att oroa sig så mycket för iallafall :)

Nu ska jag göra något annat slött en stund, vi kanske kanske hörs senare annars får ni ha en trevlig fredagkväll.
Ciao!