Vid 11 idag skulle min lillasyster Mikaela, som är hos mig i helgen, träffa en kompis och då passade jag på att åka till Kvinnersta med pappa, Anne-lie, Andreas(Anne-lies son) och Pierre(min lillebror). Dom hade något sorts Öppet Hus i helgen och där fanns massor med djur och maskiner man fick prova och utställningar av alla möjliga slag.
Det har varit jättefint väder idag så vi har njutit i sol och värme hela dagen. Vi åkte iväg vid 12-tiden och kom hem till stan igen vid 17 tiden.
Dom hade kossor, kalvar, hästar, grisar, höns.. ja you name it.
Det stod en ensam ko i en ynklig liten hage där, med jättedåligt stängsel som en kattunge skulle kunna bryta ner.
När vi stod och kollade på kossan som var otroligt stor, börjar hon plötsligt göra försök att smita iväg. Helt plötsligt bryter hon sig igenom stängslet och skenar iväg!!!! En skötare sprang efter och drog i hennes rep som hon hade kring halsen, och han bara släpas efter henne.. hon springer mot en liten familj med barnvagn och det var på millimetern att dom hann dra undan barnvagnen innan hon hade mosat den. Alltså det var fan något av det otroligaste jag sett, man fattade liksom inte att det var verklighet och stod bara och gapade med stora ögon. Hon försvann iväg, med skötaren i släptåg, och in i en dunge. Där stannade hon och det kom fler skötare och hjälpte till, dom hämtade fler rep och grejer. Hon sparkade bakut mot en av dom och träffade en kille på låret, måste ha gjort jävligt ont.
Efter en liten stund kommer dom ut med kossan från dungen, FYRA karlar håller henne i schack och en annan går före och säger åt folk att flytta på sig så dom inte blir mosade om kossan skulle få spel igen.
Vi flyttar på oss en bit och när dom går förbi med den stackars kossan så ser jag att det FORSAR blod ur näsborrarna på henne. Jag har nog aldrig mått så dåligt som när jag såg den bilden, hon blöder och är totalt uppskärrad och stirrig. Dom tog in henne i ladugården så hon fick lugn och ro, men jag gick in där sen och frågade en skötare hur kossan mådde och varför hon blödde sådär och om hon kommer klara sig.. jag fick veta att hon hade blödit näsblod för hon blivit så otroligt stressad av alla människor och när hon skenade iväg och att hon nu stod och blev mjölkad och hade lugnat ner sig.
Det var skönt för mig att veta, jag lider alltid så mycket med djur, mer än med människor för dom kan ju tala om vart dom har ont, om dom har ont, hur dom mår och dom kan också försvara sig bättre än ett försvarslöst djur.
Visserligen var den här kossan starkare än 4 killar, men hon är fortfarande försvarlös i och med att vi människor faktiskt kan göra vad vi vill med djur och dom kan inte skydda sig själva på samma sätt som vi kan.
Jag var i allafall väldigt uppskärrad efter den där händelsen och känner mig fortfarande illa till mods när jag tänker på det som hände :(

Här håller dom på att fösa in henne i ladugården, på nedre bilden råkade min pappa fastna på bilden också :P

Inne i ladugården fick jag se en annan syn som chockade mig ganska mycket och jag blev faktiskt lite skrajsen också.

Tänk om den här bjässen skulle få tokspel och slita sig?! Han väger mer än min bil och med dom hornen :O
Jag kände mig faktiskt tvungen att fråga en skötare om det var okej att ta kort på honom, så han inte skulle bli irriterad och uppretad av blixten och få nåt ryck.. För då hade jag kunnat känna mig ganska död, eftersom jag stod närmast.
Bli spetsat av dom där hornen är nog ingen höjdare va? Men han är tydligen väldigt lugn och skulle aldrig få för sig att göra något sådant, sa skötaren. Så jag plåtade honom, med största respekt och en släng av skräckblandad förtjusning.

Det kommer mer bilder senare, nu ska jag hämta min lillasyster.
Ciao!